
Satt vid kaffebordet och såg framsidan på NT och började småskratta lite för mig själv....bilden förgylldes av inte bara en lucia, utan två+ addittionella tärnor...hahaha..har de inte kunnat samsas om vem som skulle vara lucia eller?
Men jag märkte redan i fjol fenomenet här på svea-mark. Kanske det bara verkar så fånigt för oss höns som är födda och uppväxta i ett klass-samhälle, där man får en plats i tåget, och så har man tre möjligheter; ta den plats man fått-vara nöjd, sparka undan den som har den plats man vill ha-och ta den önskade platsen, eller allternativt helt enkelt låta bli att vara med.
Men här i detta lovade land av jämnställdhet och liberalitet, ska alla ha lika möjligheter att vara det man vill om det sen även rent könsligt bryter mot traditioner (killar som lucia)
Haha...när kycklingen började på dagis för många år sedan i finneland, så delade man ut roller i lucia-spelet. 1 lucia, några t'ärnor, några tomtar och några stärngossar. Personalen understykte hur alla roller var lika viktiga och alla fick vara med, dagiset hade färdig utstyrsel till samtliga i lucia-tåget. Organiserat kom tåget in, sjöng, och tågade ut, glada och ett saligt uppträdande. Kycklingarna var i åldern 1-4 och det var aldrig några problem.
Sen kom hyper hurtiga hönan och kycklingen till sverige, och när det var dags för den 13:de december, så klistrades lappar upp på dagisdörren. Luciatåg, kl.07.00 alla färdigt påklädda.
Det hurtiga hönset stirrade frågefullt på lappen och tog sedan mod i att fråga en från personalen; Skall man ha med egna kläder? svaret var ett enkelt ja....då frågade hönan en till fråga; -vilken figur skall kycklingen vara?-svaret kom med ett leende- vad hon vill.
Efter det lucia tåget med ca. 6 lucior, ettpar tomtar, pepparkaksgubbar, stjärngossar och fullständigt vimligt kaos, så suckade hurtiga hönset för sig själv....man tar seden dit man kommer.
Men va faan!, vad är problemet? kan man inte längre lära barnen, att man inte jkan få allt man vill? det är ju så i vardags-vuxenlivet också. jag vill också gärna ha det som många andra har på min arbetsplats...men jag får leva med min utsedda plats i samhället.
Landet av liberaler-och bortglömda traditioner?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar